I alla fall. Jag snubblade över Ölpölen i nåt sammanhang som jag inte minns och tänkte att det där måste jag komma ihåg att kolla upp. Och det gjorde jag. Jag fastnade direkt. Jag tycker att Olle Andersson och Martin Permer kompletterar varandras olikheter helt perfekt och det blir väldigt dynamiskt. Jag har sett att det kommit in en tredje kille nu men ska lyssna på alla i rätt ordning. Jag har en del att ta ikapp då jag bara lyssnat på ungefär fyra avsnitt!

Så om det nu finns nån annan ölnörd som råkat missa detta så rekommenderar jag det starkt. Gissar dock att verkligheten är att jag är sist på bollen på denna. Skit samma. Ratta in ölpölen och lyssna på massa ölnörderi, nyfikenhet och en liten skvätt livsfilosofi.

Inlägget Poddtips – Ölpölen dök först upp på Humlenisse.se.

Elefantöl

Jag står vi Ale-hyllan och letar efter något som jag inte provat. Vilket är en helt omöjlig uppgift på mitt lokala bolag. Bakom mig hör jag då en en röst som varit med om mycket ställa en lite desperat fråga: “– Assååå… var har ni sån där vanlig elefantöl“. Fnittrar lite inombords. Relevant fråga, tänker jag. Man vill ju inte direkt ha ovanlig elefantöl. Hur skulle det se ut på en lördagkväll.

Pripps

Samma bolag och och nästan samma situation som ovan. Tror att jag stod och funderade på hur många “huset öl” jag skulle skicka ner i korgen. En så kallad lirare glider förbi bakom mig med lite brådska. Samtidigt ställer han en fråga i telefonen med bestämd röst. – “Visst är det Pripps du kör på?“. Osäker på om det är elefantölskillen från ovan som köper nåt till kompisen men han han i andra änden verkar ha lika bestämd åsikt över sitt dryckesval. Tror att att han hade rätt angående Prippsen för att sen var raka vägen till Prippsflaken där han greppar en skyndar vidare till kassan.

Mynt

Fortfarande på samma underhållande bolag. Jag står i kön med några otåliga kunder framför mig. Min uppmärksamhet dras till kassan och den kund som får service för tillfället. Det är dags att betala för inköpet och det sker inte med Visa-kortet eller sedlar. Det är ytterligare en så kallad lirare, med en liten entourage, som ska betala och det ska i det här fallet ske på annat sätt. Ut jackfickan fiskar han upp en fryspåse som är fullspäckat med mynt. Gissar att den innehåller exakt mängd mynt för att betala för inköpet.

Tyvärr som var fryspåsen säkert av märket Eldorado då den så klart spricker och med ett härligt ljud sprider sig mynten till en diameter av cirka 6 meter. Liraren och entouragen börjar skrapa ihop mynten och får hjälp av ett gäng goda samariter. Till slut är alla mynt samlade och betalningen kan ske.

Parkeringen

Får väl bjuda på en liten egen också. Jag kommer nöjd ut från bolaget med en kundvagn efter att handlat en ordentlig påfyllning till dryckeskylen. Allt går bra till det är en platta Pistonhead Kustom Lager som skall lyftas in i bakluckan. På nåt sätt slinter jag och alla burkar åker ner i backen och rullar åt exakt alla möjliga håll. Det är burkar där andra bilar ska köra, det är burkar under bilen, det är burar under andras bilar, det är burkar som fortfarande rullar längre bort.

Ett kille som varit och shoppat med sin fru går förbi mig och jag ser hur han fnissar. Han försöker inte ens dölj det. Bara att försöka samla ihop sitt utspridda stuff som liraren ovan med mynten och se glad ut. Till slut är alla burkar i bakluckan i nån sorts lösbladssystem och man kan åka hem och ha lite lördag.

Har du några egna upplevelser från kära bolaget så dela gärna med dig av dom i kommentarerna nedan.

Inlägget Upplevelser på systembolaget I dök först upp på Humlenisse.se.

– “Jag kan ta flasköl” kläcker han ur sig bestämt. Barnissan får ett förvånat uttryck i ansiktet samtidigt som vi har väldigt svårt att inte bryta ihop. Till saken hör att baren var mycket välsorterad och det är en hel vägg med flaskor bakom barnissan. Hon sträcker ut hela längden på båda armarna och höjer ögonbrynen lite lätt menande. Killen inser att hans beställning saknar lite information och löser det genom att peka på en random-öl.

Nu får barnissan rädda upp situationen genom att förklara att flaskan som pekats ut är en “sour ale” och troligtvis inte det han är ute efter. En mer lämplig öl rekommenderas och killen får sin lager och kan gå vidare med sin entourage, nu något lägre svansföring.

Jag kommer ihåg tiden då den vanligaste beställningen på krogen var en “stor stark” och den som var lite djärvare beställde en flasköl. Flaskölen var väl normalt en Falcon Bayerskt eller motsvarande. Dom som var helcrazy drack Guinness. Det var tider det.

Inlägget En flasköl tack dök först upp på Humlenisse.se.